Inte mitt problem

Jag ska nu berätta en sak jag inte gillar hos folk. Men det är inte mitt problem, jag bara väljer att störa mig på detta. Det är folk som är kräsna vad gäller mat. Varför är de det? Tycker de att det är roligt? Vill personen i fråga vara lite speciell? Är personen bortskämd och alltid fått som den vill? Trotsig personlighet? Påverkad av föräldrar eller vänner? Jag fattar inte grejen. Själv äter jag allt! Det finns mer eller mindre goda maträtter men inget är direkt äckligt. Jo det kanske finns nånting jag tycker är lite småäckligt, inget jag kommer på nu, men då är det för att jag faktiskt tycker det smakar illa, inte för att jag vill tycka att det smakar illa, eller för att det är kul att inte gilla det.

Min inställning till matkräsna människor började på gymnasiet. På lunchen tog jag det som serverades, åt och var nöjd. Hade såklart mina favoriter men det var nog inget jag ratade. Vi var oftast ett helt gäng som åt ihop och några av oss, några tjejer, satt och petade i maten, sa att det var äckligt och satt och klagade. Jag tyckte de var så larviga plus att jag inte ville höra massa klag när jag själv satt där och åt och tyckte det smakade helt ok. Förstör inte min matupplevelse bara för att ni fjantar er. Jag tror det var lite coolt att inte gilla skolmaten och lite coolt att äta för lite. Jag var väl inte helt normal själv på alla plan i den åldern, men jag klagade inte på maten.

Men i vuxen ålder då? Jag känner de i min ålder som fortfarande håller på "nä fy fan det kan jag inte äta", "åh jag får rysningar", "det åker uppochner, jag får kväljningar", grönsaker smakar papper", "svamp är slemmigt", "lax smakar fisk blä" osv. Jag tror helt klart det handlar om inställning. De kanske aldrig fick den här maten hemma som barn vilket gör dem främmande för det och vågar inte testa. Eller så tycker de som sagt att det är kul att vara kräsna, en kul grej liksom. Själv tycker jag det är en kul grej att gilla det mesta. Jag älskar mat och älskar att äta varierat, olika smaker, olika rätter osv.

Nu vill jag dock ge tummen upp för de som tidigare varit kräsna, de som tills de var 20-25 år ratade det mesta men Idag verkligen försöker lära sig. Jag tycker det är helt okej om de verkligen försöker, har en välkomnande inställning till nya smaker men ändå har svårt för dem. Har de testat några gånger men fortfarande inte gillar det är det okej. Men inte om de är inställda på att det ska smaka skit, då smakar det ju skit. Poäng till de som lär sig uppskatta god mat! Heja!

I mitt fall som mamma är det mitt ansvar att skapa goda matvanor för Leon. Jag vill att han ska gilla det mesta för jag tycker själv om att gilla det mesta. Jag tror dock inte det blir några svårigheter här då både jag och Andreas älskar mat och älskar att äta, äter allt. Så länge man tillagar maten rätt och väljer bra livsmedel så kommer ingen till skada. Jag menar, vi ska ju inte lära Leon älska pizza, hamburgare, kakor och pommes, i alla fall inte varje dag.

Livet är så mycket roligare när maten blir en upplevelse så sluta peta! Inte mitt problem men ett litet tips för ökad livskvalitet :)

Leons första måltid

Gott med majskrok

Ge mig mackan!!!