Fet

Ja nu börjar jag känna mig fet. Innan var det bara massa vätskeuppsvullnad och något växande i mig som gjorde att jag blev rundare om magen. Har jobbat i helgen för första gången på över två månader.. och det bästa och det sämsta med det är att sötvaruhuset ligger 50 meter bort. Jag var inte ens godissugen men kände att jag måste passa på att shoppa lite där när jag ändå är så nära. Så nu sitter jag här med en äcklig godispåse i knät, kollar på bantande hollywoodfruar på tv och hjälper min växande mage på traven.

Bebisar!!

Det ploppar ut ungar runtomkring mig som aldrig förr. Malins lilla Madeleine var det senaste tillskottet, tittade ut inatt, så fin, så söt, så go, så efterlängtad. Bettans Tuva kom för två veckor sen, oj va fort det går, känns som igår. Samma adjektiv för henne ;). Förutom Malin o Bettan som jag känt i stort sett hela mitt liv har ett antal fler bebisar anlänt i min närhet nu i mars, dels har jag faktiskt fått en ny kusin! Helt galet! Trodde jag fick min sista för 20 år sen, men Örjan still going strong, 50 år gammal.. lite knasigt tycker jag, men är glad för hans skull.

Även några ploppisar tidigare i år och för varje nykläckt liten varelse mångdubblas min längtan efter mitt och Andreas eget barn. Längtar sååå!!!! Men i fyra månader till får jag se till att njuta av min graviditet och längtan efter barnet i magen är helt fantastiskt i sig. Vi ses i juli min lilla prins!

Besviken

Blir lite sur på tv4 nu. I tisdagens väderprognos sa de att det skulle bli strålande sol och mellan 8-10 grader varmt på fredag. Åh vad jag längtat. Såg vädret nu igen och inte fan ska det bli vårfint. Nej, molnen ska ligga kvar över vårt land och endast några få grader varmare ska det bli. Måste ni luras? Ge inte falska förhoppningar om ni inte kan hålla det ni lovar! Lär er spå väder eller visa bara morgondagens som förhoppningsvis inte kan gå HELT fel.

JAG VILL HA SOOOOOOOOOOOOOOOOOOL!

Gamla vänner

Jag fick precis en känsla att jag saknar gamla tider, alla gamla kompisar, såna jag inte haft kontakt med på flera år. Jag har haft så himla många kompisar genom tiderna och vi har haft så himla roligt, busat, skrattat, lekt varje dag. Jag talar både om kompisar från barnaåren, tonåren och sen jag fyllt tjugo. Det finns vissa som jag haft otroligt roligt med och idag inte har mer kontakt med än att ha dem som vänner på facebook. Skulle va så kul att träffas igen och prata gamla minnen. Funderar på om det ska bli mitt mål närmsta typ fem åren, att hinna träffa de där personerna som en tid gjorde mitt liv så fantastiskt roligt. Ja, va kul! Måste skriva en lista :D

Puss o kram på er gamla vänner, love you!

Upp och ner i helgen

Bokstavligt talat. Helgen spenderades i Linköping och bestod av både lycka och olycka. Lyckan var på lördagkvällen då vi var på hockey, såg Linköping mot Frölunda i sin andra kvartsfinalmatch. Inte för en sekund var jag orolig utan visste från början att vi lätt skulle ta hem segern. Ja, inte lätt kanske, men vinna var det ingen tvekan om. Vinst med 6-2 och en himla kul match att skåda. Nu får vi bara hoppas att vi får behålla vår mästarmålvakt som råkade ge en motståndare hjärnskakning i slutet av matchen, för ikväll är det dags för nästa möte. Det återstår att se.

En bra lördag. Någonting gick dock fel, för vid klockan två natten till söndag började det bokstavliga, upp och ner, eller ner och upp. Det jag ätit kom upp, det lilla jag därefter fick ner kom upp. Så höll det på i tolv timmar och jag var helt utslagen, sängliggande till sena eftermiddagen då vi var tvungna att packa ihop o dra vidare. Nae, ingen kul söndag.

Idag är det måndag och jag är på fötter igen. Lite kroppsrensning då och då är nog bara bra, det finns ju en mening med det.

London here we come!

Men inte förrän om nio veckor. Här har planering skett med optimistiska tankar kring C-uppsatsarbetet. Uppsatsen ska lämnas in 25 maj, men vi planerar vara klara senast 20e för då åker jag och Andreas till London och firar hans födelsedag. Kommer hem den dagen uppsatsen ska in, men jag är hellugn. Therese och jag har skrivit ihop en preliminär enkät som vi bara behöver korrigera lite och förhoppningsvis skicka iväg redan i nästa vecka. Det är två veckor tidigare än vi först planerade. Grymt! Och jag är inte orolig för att planerna ska gå i stöpet. Ny deadline bara helt enkelt.

Jag längtar otroligt mycket, ska bli hur kul och mysigt som helst!!

Com Hem är svin!

Det är jobbigt att vara arg, men väldigt svårt att undgå när företag inte sköter sig! Vet inte hur många gånger vi fått ringa Com Hem för att fakturor inte stämmer. Vi sitter i telefonkö just för att de helt plötsligt höjt priset på bredbandet och för att fakturorna alltid har helt olika summor. Vi kom fram efter ca 10 minuter, Andreas berättade om våra funderingar och Moa säger "ett ögonblick". Vi väntar.. efter en knapp minut säger en röst "ni har plats 57 i kö". VAA???? Har hon kopplat bort oss, satt oss i ny kö? Förbannad blir jag. Andreas också men han är en lugn människa. Jag har så mycket jag skulle vilja säga till de där äggen, men jag är för feg.. plus att jag vet att det inte är just den jag pratar med som har gjort fel. Jag kastar mina aggressioner på Andreas istället, inte Mot honom, men ut i luften över honom. Då får jag lätta på min ilska, men det hjälper ju inte oss.
USCH för Com Hem säger jag bara!

Öl!

Sen jag blev gravid har jag inte varit sugen på, inte haft en tanke på, alkoholhaltiga drycker som öl och vin. Jag gillar verkligen båda dryckerna, tycker det är sanslöst gott med en öl i solen på sommaren eller ett glas rött på fredagskvällen.. eller varför inte mitt i veckan nån gång!? Men som sagt sen den dag jag såg plusset på stickan så har jag inte blivit sugen, inte velat dricka (naturligtvis), inte blivit ett dugg frestad när andra tagit ett glas. Det har varit som att äta gräs, helt enkelt inte tilltalande. Fram till igår!! Vädret var fint, solen sken och värmde. Andreas hade en kompis på besök och de tog några öl innan utgång. Det såg såååå gott ut! Oj, vad sugen jag blev! Men jag fick sitta och titta på och proppade i mig toblerone som substitut. Nu Lääängtar jag till augusti/september då jag kanske kan ta den där kalla goa ölen i den varma solen på uteserveringen. SLURP!..ahh..

Andra chansen

Jag måste kommentera melodifestivalen andra chansen som var igår. HUR SJUTTON tänker folk när de röstar?? Hur i helskotta kan Orsa spelmän vinna över Neo?? Är det pensionärer som röstar? Och hur kan Jessica Andersson vinna över Alcazar?? Jag har inget emot Jessica och tycker hennes låt var fin, men Alcazar är ju givna för final! Kanske folk har tröttnat på dem? De vinner ju ändå aldrig. Är det så? Och vem röstar på Pernilla???? De som lever kvar i 80-talets schlageryra? Hennes låt var så svensk schlager så den var långt efter sin tid. Antar att alla hennes vänner, bekanta, bekantas bekanta, alla fan genom tiderna röstade på henne. Hon har ju en del jämfört med hårdrockstjejerna hon duellerade emot.

Men vad har jag för rätt att klaga på de röstande när jag inte röstar själv? Jag tillhör kanske kategorin "bra smak men röstar ej".. då blir det såhär.

Magiskt

Igår morse var jag lite lessen. Jag läser överallt hur gravida kvinnor känner barnets rörelser runt vecka 18-20, jag hade känt honom typ en gång, men inte ens vetat om det var han eller nåt annat. Blev orolig. Efter ett tag la jag mig på soffan och bestämde att nu jäklar får du röra på dej! Jag tryckte lite överallt på magen för att få en reaktion. Till slut tror jag han blev riktigt sur för på med boxningshandskarna och BOX BOX, jag till och med Såg det! Helt otroligt. Min dag var räddad.

På kvällen när jag kollade melodifestivalen började han röra på sig som aldrig förr. Övade han fotbollsfinter? Eller är han ett schlagerfan som inte kan låta bli att dansa? Haha, en helt otrolig känsla är det i alla fall att känna sin ofödda sons rörelser.. även om det fortfarande är supersvagt. I morse kände jag när han vaknade, sträckte på sig. Ja det är det häftigaste jag varit med om.

Pluggstöd

Det är mysigt att sitta i soffan och plugga med Wilma bredvid som stöd. Inte lika mysigt att hon ligger med rumpan åt mitt håll och släpper sig rätt upp i min näsa!

liten apa

Har ni sett nåt sötare? Åhh, jag vill bara ta hand om den lilla apbebisen. Gulleskruttis, åh lilla..

Den puttar

Jag tror jag känt den... honom (IT´S A BOY!) röra sig. Det kändes som att han puttade lite på sin husvägg, men det kan ha varit något annat. Vad vet jag inte :) Lite senare kändes det som han kittlade mig lite med fingertopparna. Mysigt. Men de som säger att de känner första riktiga sparken i vecka 18-20, vilket jag läs på nåt forum, vet jag inte om jag tror på. Kanske kan det va så himla olika? För mig kommer det inte kännas som en riktig spark på flera veckor i alla fall. Tur det kanske, eftersom han ska bli fotbollsspelare är nog inte kickarna att leka med ;)