njaee

Promenixen blev Inte lång, fy sjutton va svårt det var att dra vagnen. Först gick jag åt ena hållet 75 meter innan jag stötte på en oplogad spårig passage där det inte gick att ta sig igenom.. kanske med ordentlig vilja, men den hade jag inte. Gick istället åt andra hållet 200 meter, resten av vägen var snödrivig icke promenadvänlig så jag fick vända igen. Kändes som jag var instängd i en hage, men det gav mig en bra ursäkt att stanna inne o slöa resten av dan.

När det var läggdags för lille skrutt kände jag att han var väldigt varm. Jag kollade tempen och ja minsann han hade feber, 38,3. Undra om det var den dumma promenadens fel eller om han blivit varm av att jag haft vardagsrummet fullt med tända ljus hela dagen, hmm. Det tog i alla fall tre timmar att få honom att somna :S

Tidigare på dagen var han piggare, stod själv för första gången :)

Göra ingenting

Söndag första advent, snö i luft och på mark, nyhetsmorgon och idolrepris på tv. Inga måsten, så skönt att göra ingenting ibland, eller i alla fall inte behöva göra nånting. För jag har bakat lussekatter, bara för att jag hade lust, det var varken planerat eller nåt vi behövde här hemma. Med coaching av Leon gick det som på räls, felfritt och roligt, och de ska snart avsmakas tillsammans med en kopp glögg. Funderar dock på om jag ska göra mig förtjänt av dem genom att ta en liten promenix först.. om det GÅR i detta väder. Ska i alla fall försöka :)

Testade att utforma några som kanelbullar oxå :)

After shopping-öl

Igår ringde Hanna och sa att hon var på väg till Örebro, undrade om jag ville hänga med på brunch idag. Självklart ville jag det. Tyvärr var brunchstället fullsatt så vi gick till Pitchers istället och tog varsin burgare och ett glas rött. Mmm det var riktigt gott. Bettan och Hanna fortsatte sen på stan för lite shopping för att därefter ta en after shoppingöl på O´learys. Jag hade ju Leon så jag fick gå hem avis på den där ölen och med en längtan till när jag ska sluta amma så att Leon inte är beroende av mig längre. DÅ ska jag efter shopping-öla! Eller bara öla ;)

Leon fick jättefina leksaker från Rubbabu av Hanna och Bettan :)

Myyyycke snöööö!

Va fint det är med mycket snö! Fint men opraktiskt!

Ett; det är kallt, massa kläder ska på för att ta sig ut.
Två; svårt att rulla barnvagn där det ej är plogat.
Tre; det är inte bara att sätta sig i bilen och köra, först ska man skrapa/borsta rutor, sen kan det vara jävligt halt så man får köra försiktigt och man kommer fram senare.

MEN, eftersom vi inte kan göra något åt det, snöar det så snöar det, så är det bara att se positivt på saken, så blir det lättare att stå ut.

Ett; tack vare de tjocka kläderna kan man dölja sin otrimmade kropp och sitt slitna skitiga hår.
Två; man får extra träning i ben, rumpa, armar, rygg.... ja typ hela kroppen får jobba för att dra vagnen genom snövallarna.
Tre; ja här hittar jag inte många positiva grejer mer än att man kan stanna hemma och mysa med frukost på sängen istället.

Trött trött

Nu skriver jag igen, det var nån som klagade på att jag skrev för sällan, så två gånger samma dag får väl duga. Leon har somnat, jag har ätit godis så jag mår illa (tog fredagsgodis istället för lördags denna vecka), och idol har just börjat. Jag är så trött efter de senaste nätterna så jag funderar på att gå o lägga mig NU. Vill ju se idol, men jag undrar om inte sängen lockar mer ikväll. Vi får se, Heja Linnea!

Lugnt.. och rätt tomt

Andreas och Wilma har just gett sig iväg till Dalarna där Andreas ska jobba och Wilma mysa med husses föräldrar. Leon sover, varken tv eller radio är på så det är tyst här hemma. Känns lite konstigt, som förr på singeltiden. Ganska skönt men skulle inte vilja ha det så för alltid. Ensam bra men tillsammans bäst. Och som sagt, Leon sover ju bara, vaknar väl när som och håller igång. Närå, än så är han rätt stilla, ligger kvar där man placerar honom. Värre blir det väl om några månader när han börjar krypa.. men än så länge har han nog ärvt sin fars egenskaper; lugn, snäll, pratig och matglad. Det sistnämnda kommer nog från oss båda :D

Min älskade son

Världens finaste son jag har, han är bara för underbar
Den bästa i mitt mitt liv han är, visste inte man kunde älska nån såhär

Det är så häftigt att ha barn. Vad Leon än gör älskar jag honom mer än något annat. När han pratar njuter jag, när han ler så smälter jag. När han varannan timme per natt väcker mamma o ber om mat är jag inte jätteglad, men vill han ha mat ska han få mat, och när dagen kommer är allt glömt. Det går inte att vara arg på min son eller vara på dåligt humör när han är i närheten. Bara genom att titta på honom blir jag glad och min kropp fylls av lycka.

Bästa kompisar.. var min önskan, men Wilma är inte särskilt förtjust i Leon som snott hennes matte

Bä bä vita lamm

Fick se en skitsnygg filt på Polar´n & Pyret härom veckan, en lansering av kollektionen bä bä vita lamm från 70-talet. Den har mörkbrun botten med massa vita lamm på. Jag ansåg att vår ekonomi inte stödde ett köp av den så jag gick därifrån tomhänt och med hängande läpp. Idag kom kusin Sandra och Adam på besök, hade med sig en present till Leon, och vad var det om inte DEN FINA FILTEN! Tjihoo!!!...sa Leon !

Amazing!

Leon den store sov HELA natten!!!! Helt otroligt. Somnade 20.30 och vaknade 06.30, 10 timmar!! Måste berott på min vackra stämma vid nattningen ;) Och inte nog med det, efter amningen vid 06.30 somnade han om och vaknade strax före 9! Bästa starten på helgen och vi hoppas pappa kommer hem ikväll så vi får fredagsmysa allihop :)

Familjedag

Idag blev en fin dag. Andreas tog det kloka beslutet att skolka från föreläsningen och umgås med sin familj istället. Vi tog en promenad till Svampen för en fika. Jag och Andreas tittade på utsikten men Leon tyckte flaggorna som fladdrade utanför var roligare. Vi gick vägen genom stan hem. Det var supermysigt, snöiga gator och knarr under fötterna, kändes som vi var ute på julshopping.


Nu har tyvärr Andreas och Wilma åkt till Avesta för lite jobb så jag o Leon är ensamma hemma. Jag är lite sämre på att lägga Leon för jag har inte riktigt tålamod att vagga honom till söms när han är trött o skriker, där brukar Andreas få ta över. Ska dock tillägga att han inte skriker speciellt ofta, framförallt inte länge. Men ändå. Idag bestämde jag mig för att inte ge upp och ta upp honom, utan jag sjöng istället med i vaggvisorna på cd-skivan. Leon blev lugn och började till och med skratta. Jag sjöng i 20 minuter och han var fortfarande vaken. Nej, nu skiter jag i det här tänkte jag och gick ut. Gick tillbaka en minut senare och han sov! Kan ju bara betyda en sak: att jag sjunger som en kråka!

Rosiga kinder kan man få i kylan :)

Isodietencoach

Fick mail från Paulúns näringscenter genom vilka jag är utbildad kostrådgivare. De tipsade om en ny utbildning, Isodietencoach http://www.isodietencoach.se/. Åh vad jag blev sugen! Gillar konceptet och genom att utbilda mig får jag fart på min motivation igen.. att jag vill jobba med kost, coaching och rådgivning. Det värsta är att när jag är uppe i mammaledgheten tappar jag det där med karriär, det ligger så långt borta liksom, men det gör det ju inte! En idé är ju att vänta till nästa höst att gå utbildningen så det strax är dags att börja jobba.. så har jag det mer färskt. Det bästa vore dock att ha ett eget företag där man kan implementera coaching av isodieten innan jag går själva kursen. Tror ju inte att jag kommer ha eget de närmsta åren. Men men, ju fler utbildningar och bredare kompetens desto större chans att lyckas :)

Tuppen o jag

Kanske skulle blogga lite när jag ändå är uppe o har massa extra tid innan vi ska åka på dop. Leon vaknade kvart i sex och var pigg som en mört, inte jag. Han ville inte somna om förrän en halvtimme senare och då var det för sent för mig att somna om, så in i duschen halv sju en lördagmorgon. Nu närmar sig klockan halv åtta och jag är fortfarande den enda vakna i detta hem. Det är i alla fall ljust ute nu så det börjar kännas okej.

Oj, vilket kul inlägg.. hmm.. Jo, jag kan berätta att vi fått besked från veterinären, Wilma har nåt med antikroppar.. något reumatiskt. Hon ska få en kortisonkur nu i en vecka och botas hon inte så kommer hon få äta det resten av livet. Lillskrutt.. reumatism vid två, snart tre, års ålder. Hundår dock. Men tack för att det inte var nåt dödligt!

Flytande alvedon - magiskt!

Leon fyllde tre månader igår och är en stor och fin bebis. Han väger 6975 gram och är 65,5 cm lång. Han fick även sina första sprutor, en i vardera ben. Han var jätteduktig, skrek lite när nålen var som djupast men slutade snabbt när han såg att mamma var kvar ;) hihi. Några timmar senare fick han dock en attack och skrek massor. Jag antog att det var smärta som stelkrampsprutan kan ge så när jag inte lyckades trösta honom gav jag en dos flytande alvedon. I samma stund som den gled ner i munnen slutade han skrika och var därefter lika glad som han brukar. När han skulle sova på kvällen verkade han lite grinig igen, skrek inte, men gnällde. Jag tog tempen och det visade sig att han hade lite lite feber. Jag gav en till liten dos av alvedonen och så fort den rann ner på hans tunga somnade han. Sov 5,5 timme, åt och sov sen till åtta på morgonen. Så himla bra! En varm rekommendation - flytande alvedon!

För övrigt är Leon en riktigt glad kille. Han skrattar åt det mesta. Just nu ligger han i sin säng och pratar med ett leende med sina flygplan som dinglar över sängen. Skönt att han kan roa sig själv.


Han har även blivit riktigt stark i nacken när han ligger på mage.. men tycker kanske inte det är det roligaste man kan göra.