Jobbsug

Nu har jag haft Leon i nästan 7 månader och varit ledig i nästan 8. Jobbsuget börjar så sakteliga smyga sig på. Jag vill tjäna pengar. Inte leva på endast mammapeng och tänka igenom varenda inköp jag gör. Har jag råd, är det onödigt att köpa detta, kommer det komma till användning. Vill ha lite mer pengar att röra mig med, och skulle vilja jobba och träffa lite folk.. göra något mer än bara vara mammaledig. Men jag vill inte jobba så mycket än.. räcker med varannan helg, lite extraslantar bara. Sen efter sommaren skulle jag vilja jobba 50 procent för att i januari göra det på heltid. Så nu ska jag börja kolla runt lite, vad jag har för möjligheter.Första 6-7 månaderna har jag endast fokuserat på Leon och mammaliv, vilket har varit helt fantastiskt, lovin it! Men till slut behöver jag lite mer stimulans.. en gnutta av något annat. Har ni nåt tips? :D

Och vet ni?! Snart är det VÅR!!! På onsdag om man ska tro Anders Nylund.

Jahopp

Hemma ensam med Leon och Wilma, Andreas ut och kollar matcher.. han är en sportnörd. Så är det bara. Även om jag tycker det är sjukt tråkigt att skåda sport (bortsett från LHC och Sverigematcher) så tycker jag det är lite manligt att vara sportintresserad.. så hellre det än nåt annat konstigt, typ fågelskådning.

Nej varför jag skriver är för att jag måste få tiden att gå. Klockan är bara 17, Leon ska sova 19 och efter DET kan jag sätta mig ner med min godisskål. Jag köpte så lite idag och har redan provsmakat några bitar så det är knappt nåt kvar.. måste uppehålla mig med annat. Leka lite med Leon men inte konstant i två timmar.. blogga lite, ja.

Melodifestival ikväll då. Så trevligt. Jag har ingen aning om vart det är ikväll och inte heller vilka som är med och tävlar. Har inte hängt med i kändissvängen den här veckan, såg inte ens vem som åkte ur Let´s Dance igår. Olikt mig. Däremot missar jag inte en sekund av Big Brother. Helt stört program, men sjukt underhållande!! Tycker jag! Jag blir underhållen och FAST!

Kanske borde kolla på nyheter istället..
Nej, det roar mig inte.
Vasaru? Egypten? Libyen? Vaäremärä?

HA HA HA HA

MEN så lämpligt

Min hy åldras. Det känns som barnafödandet gjorde mitt ansikte tio år äldre. Torr och blek och SLAPP! Inte bara är det mage, rumpa och tuttar som blir slappa av graviditet och amning utan även fejjan. Så jag har precis avslutat mina två tidningsprenumerationer som jag varken har tid eller ekonomi för och bestämde att jag istället ska lägga de pengarna på bra ansiktsprodukter. Just då dimper nästa prenumerationserbjudande ner i brevinkastet; tidningen "mama".


Och vad innehåller det? JO en rengöringslotion, en ansiktskräm och en foundation från Decléor!!! HUR kunde de veta att ja behöver just detta just nu?? Behöver alla nyblivna mammor det? Jag föll såklart för erbjudandet.. tre tidningar och allt det där för endast 59 kronor plus porto, typ 90 spänn. Som hittat! Så lämpligt!

2 och 1 halvt år!

Idag har Andreas och jag varit ett par i två och ett halvt år, endast! 2,5 år är ju ingenting egentligen, men vi har i alla fall hunnit skapa det bästa vi nånsin skapat, fått det bästa vi nånsin fått. Tillsammans. Ett litet troll. En bekräftelse på att vi ska vara just vi. Ännu en sak som gör oss till oss.

Men som tur är hann vi med att uppleva andra ting på tu man hand, innan vi bestämde oss för att på riktigt leva våra liv tillsammans och forma vår egna lilla famil. Vi fick njuta av mååånga goda öl och skålar med jordnötter i riktig sommarvärme, gassande sol, ingen koll på tid och rum på diverse uteserveringar; Strömpis, Slottskrogen, Pitchers med flera. En företeelse vi båda njuter något enormt av. Vi hann med en Greklandsresa även den inkluderad öl, sol och uteservering.. men även bad, ping-pong och annat vi båda gillar.. Vår London-weekend var en annan höjdpunkt i vårt gemensamma liv; underbart väder, flanerande, musikalbesök och turistande. Ingen öl dock då Leon låg i magen.. desto mera glass. Ja sötsaker är en annan drog vi delar. Sambofällan hamnade vi i ganska fort, men insåg snart att vi inte får fastna i den, så tillsammans har vi hållit vårt beroende på en sund nivå.

Ja detta var ett axplock av vad som håller ihop oss.. bortsett från kärlek. Och vad händer nu med våra intressen, nu när vi har barn? Jo, med bra planering och lite mindre spontanitet är inte Leon något hinder. Barnvakter finnes och uteserveringarna står uppe maj till och med september. Bara att planera in våra tillfällen som blir än mer njutningsfulla när de kanske inte inträffar riktigt lika ofta. Weekend-resor är redan genomtänkta och blir även de något alldeles extra då vi bara kan njuta av varandra när Leon lever lyxliv hos mor- eller farföräldrarna. En och annan familjeresa finns också utrymme för innan ung(arna) hellre vill åka med sina kompisar. Oj, nu gick tiden fort.

Summa summarum så har mina senaste två och ett halvt år varit de bästa i mitt liv och framtiden ser bara ut att bli ännu bättre. Tack för att jag har dig min fina Andreas!

Jag älskar dej!

Helgens ups and downs

Tror inte mobilbloggandet var min grej.

Helgen har passerat med upp-och nedgångar. Resan hem gick hyfsat bra trots trasig AC. Hem var lite sämre men vi kom i alla fall fram. Vi är så trötta på den där bilen nu så snälla mekonom laga ACn så att vi kan sälja iväg den nån gång!

Det går bra ändå, säger Leon.

Kul att träffa mamma och Lasse i alla fall, två invalidos, en halt och en med propp. Leon fick en riktigt snygg piké från nyöppnade Gant-butiken.


Fick en bekräftelse på att det var rätt att stanna hemma från Stockholm för några veckor sen. Leon sov som en stucken gris. Vaknade hela tiden och skrek till och från fram till 03.30 första natten. Jag var så glad att jag hade Andreas då och att det var just mamma och Lasse vi var på besök hos. Hade varit jobbigt att störa någon annans nattsömn. Andra natten var lite bättre, men inte bra. Skönt att vara hemma igen.

Melodifestivalen kollade vi såklart på.. typ en timme, sen slockande jag i fåtöljen och gick och lade mig 21.30. Sååååå trött. Men jag hann tycka att Vargas låt var riktigt bra, skön att lyssna på men inget att skicka till Europa såklart.

Åter hemma igår kväll käkade vi pizza och kebab och åt godis för fjärde dagen i rad. Inte en endaste promenad på hela helgen så nu har vi lite förråd att tömma. Kul att det är så varmt ute som hjälper oss på traven.

Life is wonderful!

Mobilbloggardebut

oGGAokl

Det här går inte

Nae, jag och Andreas ska INTE dela godisskål! Har vi samma skål får man skynda sig äta om man vill hinna få så mycket man vill. Jag vill egentligen äta sakta och njuta och se vad jag har kvar hela tiden, så jag vet vilka godisar som väntar. Nyss hade vi en skål med naturgodis, slurp sa det så var den tom. Och jag är minst lika sugen nu som innan jag tog den första. Nae delad skål förstör upplevelsen. Bitarna hinner slinka ner innan man känner smaken och man får ha koll hela tiden så att inte favoriterna tar slut innan jag får en till. Nästa gång, och alla framtida gånger, VARSIN SKÅL!

Det går inte så bra nu

Tänk om man hade en ny bil. En bil som funkar. En bil som inte går sönder. Eller om man hade en bil som gick att laga och sen sälja. Vår bil gick igenom besiktningen, ombesiktningen, men den är ändå trasig. Fläktfan (haha "fläkt" "fan" samma sak, det var kul) funkar ibland men ibland inte. Inlämnad på verkstad för att fixa till den, men då funkar den och de säger att det inte är nåt fel på den. MEN DET ÄR UPPENBARLIGEN DET EFTERSOM DEN SLUTAR FUNKA IBLAND!!! Vi kan ju liksom inte sälja bilen när den inte funkar. Kan inte låtsas som ingenting, känns inte bra. Skulle hata mig om jag var köparen. Jag vill inte bli hatad, och det är inte bra för min karma. Nej på nåt sätt måste vi fixa flärrat och få bilen såld. Ny bil tack. En som går att laga men aldrig går sönder..

Ja iaf, när saker går åt skogen går andra saker åt samma håll. Vårt godisvad bröts av att någon ledsnade på motgångarna så nu sitter vi i soffan med godis en torsdag. Ett glas vin mitt i veckan slinker också ner. Tröst. Ja.

Fotbehandling

Idag ska jag på fotbehandling. Gillar inte sånt egentligen. Fötter är äckliga, speciellt vinterfötter. Men det är väl precis därför man går och fixar till dem. Och fotvårdarna kan ju inte tycka det är äckligt, det är ju deras jobb. Som en gynekolog, de ser sånt man inte visar för alla, varje dag. Så det ska bli skönt att få lite finare fötter och en go fotmassage.

Efter behandlingen ska jag stoppa i fötterna i ett par skridskor!! Fick dem av Andreas i julklapp och nu är det dags att prova mina färdigheter. Det var minst 15 år sen. Jobbigt att jag ska på babysim imorgon för min kropp lär ju vara lite blå. Nej Andreas slår mig inte!

Mammagrupp

Idag var jag och lunchade med tre tjejer från min mammagrupp. Det var trevligt, men inte överdrivet. Ska man träffa dem bara för att? Bara för att man tillhör samma mammagrupp? Bara för att det är sånt man gör? Vi har inte mer gemensamt än att vi fick barn ungefär samtidigt. Jättebra att träffas för att hitta på grejer och att få dela sina upplevelser med någon som är i samma situation. Men om jag redan har någon eller några utvalda att dela dessa grejer med och inte har behov av flera, borde jag ändå träffa mammagruppen? Nu är vår mammagrupp så omaka och det här är första gången vi ses, mer än två och två. Två av de jag träffade idag har jag inget mer att prata om än barn. Den tredje har jag mycket att samtala med om och henne träffar jag cirka en gång per vecka ändå. Inte bara för att vi fick barn samtidigt utan för att vi har andra gemensamma intressen. Det ger mig nåt att träffa henne, en kompis helt enkelt.

Jag hade en bild av hur det skulle vara att vara mammaledig. Träffa gruppen på promenader, caféer, biografer, gå på babysång, babysim osv. Jätteroliga saker, men hur vanligt är det egentligen? Är det bara vår grupp som är tråkig? Träffas alla andra så mycket som jag har fått uppfattning om? Undrar det jag. Jag är i alla fall nöjd med min mammaledighet. Jag träffar de jag vill träffa och träffar inte de jag inte vill träffa. Går på lite babysim och är hemma och gör ingenting när jag känner för det. Känns som mammagrupper är överskattade, samtidigt som det är väldigt bra att de finns.

En fundering bara.

Jag älskar min familj!

Idag är det alla hjärtans dag. Leon började med att bjuda på sovmorgon till kl 7 (?!). Jag, Andreas, Leon och Wilma myssov i samma säng. Sen åt jag och Leon frukost Tillsammans, för första gången. En sked till mamma, en sked till Leon osv. Båda glada och nöjda. Sitter nu på golvet och "leker". Leon med pappas ryggsäck och jag med datorn.

Resten av dagen har jag faktiskt ingen koll på. Inte planerat några hjärtliga aktiviteter.. men nåt ska väl hittas på. Det är ju alla hjärtanes!

JAG

ANDREAS


LEON



JAG

WILMA

TRÖTTTTT

Shiiit va trött jag är! Satt uppe med Josefin, åt gott, kollade melodifestivalen och pimplade vin.. Vi la oss strax efter 23, trötta! Jag lånade ut vår säng till gästerna och låg själv på en madrass på golvet i Leons rum. Inte för att det fick mig att sova sämre, nej tvärtom, av att bara lyssna åt Leons håll, kunde höra att han andades och somna om, istället för att behöva gå in till honom och kolla. Men vinskallen störde min sömn, plus att Leon promt skulle upp klockan 6. Sooooova skrek mina ögon.

Nu har det gått sex timmar och det närmar sig lunch. Josefin och Oliver har precis åkt hem och jag är ganska pigg. Kanske skulle ta mig en promenix.. 11,5 minus just nu och min gräns går vid 10. Hmm, väntar en smula. Först lite mat.

Skönt!

Det blev en riktig slappardag det här. Snön hindrar mig från att promenera med vagnen och Andreas är i skolan så jag fick stanna inne. Leon har sovit två långa pass under vilka jag har slappat på soffan. Han sitter så bra nu också, roar sig på egen hand vilket ger mig tid för annat. Ja, fjärde blogginlägget idag bevisar hur lite nytta jag gjort idag. Dock hunnit med ett pass core samt att vattna blommor. Duktig jag!

Projekt

Oj, nu är jag tillbaka igen. En sak som alkoholen för med sig är att jag alltid är så kreativ på morgonen efter, trots lite bakis så har jag massa energi. Det är väl alkoholen som finns kvar i kroppen, vill förbrukas, så det kan vi väl göra.

Jag blev helt plötsligt riktigt sugen på att börja på nåt projekt. Vill ha något att syssla med när jag går här hemma. Inte så att jag börjar tycka det är långtråkigt att vara mammaledig, inte alls, men jag skulle vilja skapa nåt. Sticka en tröja, snickra en möbel, skriva en bok. Vet inte.

En annan sak jag känner mer och mer nu när jag har barn och familj är att jag vill flytta tillbaka till Linköping. Jag trivs jättebra i Örebro, har lärt känna nya bekantskaper genom plugg, jobb, mammagrupp, Andreas familj osv. Men jag saknar att ha ett tjejgäng som man träffar ibland. Mina kompisar i Linköping. Bara träffas för en fika med småttingar, en middag utan småttingar, träffa kompisar jag känt länge, som har känt mig länge. Det är inte samma sak som att träffa nya kompisar som man bara känt några månader eller några år. Jag saknar mitt tjejgäng. Att ha gamla kompisar nära.

En annan viktig faktor till varför jag vill bo i Linköping är min familj. Mamma och pappa. Jag vill att Leon ska ha en nära relation till sina morföräldrar, men framför allt att jag/vi kan få barnvakt lite hipp som happ. Mamma jobbar deltid som hon lägger upp hur hon vill, och är mer än gärna barnvakt till sina barnbarn. Vill jag gå och klippa mig kan hon ha Leon nån timme. Vill jag träna eller ta en sväng på stan tar hon mer än gärna hand om Leon. Eller om jag och Andreas vill gå ut och käka, bio eller dylikt. Mamma tycker bara det är kul och Leon lär sig vara hos andra, ifrån oss. Det saknar jag! Jag/vi kan göra dessa saker nu också men det krävs lite mer planering och pusslande.

Men jag kan inte klaga på det liv vi har nu. Jag är lyckligare än nånsin, har en sambo som unnar mig livskvalitet och ställer upp i alla väder, svärföräldrar som när de är i Örebro gärna hjälper till. Jag har som sagt kompisar här med, även om det inte är riktigt samma sak. Jag älskar livet och om jag inte ska jämföra superbra med extraordinärt så har jag inget att klaga på.

Bakis??

Var ute med Bettan och Linda-Marie igår, två öl på Oleary´s. That´s it! Mycket trevligt, 3,5 timme och två öl. Märks att vi blivit mammor och inte längre så vana att dricka alkoholhaltiga drycker. Jag är i och för sig rätt van att dricka nåt glas vin, det ska jag inte förneka, men sitta på krogen och dricka alkohol - ovan! Första ölen var riktigt god, den andra var väl inte samma sak, tog lång tid att dricka och blev avslagen efter att jag konsumerat en tredjedel. Hemma vid 22, trött, gick och lade mig ganska omgående. I morse och nu på förmiddagen känner jag mig bakis. På TVÅ öl!?! Nä, inte alls kul, inte när man ska ta hand om en bebis hela dagen. Jag mår dock förhållandevis bra. Jag är inte den som blev speciellt bakis som barnlös heller, så min "bakis" är överkomlig.

Det bakiskänslan för med sig är dock ett Sug efter en påse från KARAMELLKUNGEN! Ät det då, tänker ni. Men nej, jag kan inte. Jag och min livskamrat har slagit vad; godis en dag i veckan och max 4 hekto. Jag är, har alltid varit och kommer alltid att vara, en tävlingsmänniska som Aldrig skulle förlora något om jag har ett val, och detta vad är inget undantag!

Så nu ska jag fylla på vattenflaskan och lägga mig i soffan tills Leon vaknar.

Hjälp!

GISSA om jag blev rädd när alla de här kom flygande som ett stort fladdrigt moln mot mig. På min promenad gick jag längs ån och de här satt vi ena sidan om gångbanan, cirka 7 meter ifrån mig. Just när jag passerade lyfte samtliga sina vingar och började flyga mot mig. Hjälp, var ska jag ta vägen?? Åt vänster? Nej hinner inte undan. Åt höger? Nej hinner inte. Armarna för ansiktet och ett "Wwwaaaaaaaaaa" kom från mig när de bara var någon meter från mig. En cyklist vände sig och kollade vad som stod på. Gässen slutade flyga och lämnade mig i fred. Nu har jag nog fått lite gåsskräck.

För en gångs skull lite lugn stund trots att Leon är vaken. Nyss låg han på golvet med den pratande nallen så att jag kunde föra över lite låtar till mp3:n. Ja jag lyckades till slut. Sen ville han upp, så nu sitter han i sin gåstol, går runt och tittar efter något att pilla med. Man får se till att ha allt stängt numera när han tar sig fram med den där stolen. Är kylen öppen sätter han full fart mot den, diskmaskinen likaså. Koll som sagt. Men än så länge kan han inte öppna själv, så jag kan sitta i soffan en stund och bara ha öronen riktade åt hans håll.

Ja efter plågsamma försök att fixa min mp3 hittade jag till slut ett sätt. Fortfarande inte problemfritt, men i alla fall fungerande. Så efter lunch ska jag ge mig ut på en runda jogg äntligen med musik i öronen.

Ikväll är det äntligen dags för den där trevliga ölen med Bettan och Linda-Marie, en av sakerna som blev inställda förra veckan. Men nu så, alla friska och glada, och vi har även ett strålande väder, sol och blå himmel. Nej vi kanske inte ska sitta på en uteservering men man blir ju extra sugen när det är så fint, vårigt. Åhhh vad jag längtar till sommaren och dess uteserveringsbesök. Inte långt kvar nu!

Förbannade apparat!

Köpte min eftertrånade Ipod Shuffle till slut, som inte blev en Ipod Shuffle utan en mp3 Grundig. Säljaren sa att den var precis lika bra plus att det inte alls var lika krångligt att ladda den med musik som en Ipod. Yeah right! Fan va komplicerat det ska vara! Om jag var en laglydig människa som gärna betalar minst 10 kronor per låt skulle det säkert inte vara några problem. Men jag har inte lust att betala lika mycket för musiken som för apparaten, så jag försökte ladda ner från ett program jag använde för några år sen. Den visar sig vara nedlagd just för att den inte är laglig. Nähä, får väl hitta nåt annat program, SVÅRT! Fick springa utan musik även igår och imorgon är det åter dags för en liten runda, musikfylld eller musiklös, det är frågan det. Hjälp!

Resultatet av min purélagardag (gick dock på en timme): potatismos, palsternackspuré, majspuré, ärtpuré, broccolipuré och äppelpuré. Eller mos.. Leon gillade samtliga :)

Purélagardag

Jag tycker det är så roligt! Leon är ju stor kille nu och äter mer och mer mat, puréer då. Eftersom jag gillar att laga mat och är mer för grundlagad mat än halvfabrikat så är min plan att laga all barnmat själv. Jag är inte emot burkmat för de som kör med det på grund av tidsbrist, ointresse eller vad det nu kan vara, men själv föredrar jag hemlagat. Så nu har jag torsk på spisen som kryddas med lagerblad, en klick smör och lite citron. Den ska sedan blandas med lite olika rotfrukter och grönsaker innan den förtärs av min matglada unge. Jag håller också på att göra äppelpuré. Har äpplen i mikron (mikron är inte så dålig för maten som man hört) som jag ska mixa och ge som efterrätt. Ska sen åka och handla lite ärtor, majs, broccoli och lite andra grejer och fortsätta laga. Det blir en puréelagardag det här. KUL!

Det jag inte lagar själv är gröt (än så länge), välling och katrinplommonpuré (bra för magen). Dessa produkter gör nog producenterna bättre än jag.

Tillbaka till köket............

Inställda veckan

Ja jag kom på hur man kan sammanfatta den här veckan; "den inställda veckan". Alla mina dejter har blivit inställda. Hur kommer det sig?? I måndags skulle jag träffa tre från mammagruppen på lunch. Först blev en av mammorna sjuk, sen blev en av sönerna sjuk. Två kvar så vi bestämde att sjuta upp lunchen till en annan dag. I onsdags skulle jag ut och dricka öl med Linda-Marie och Bettan. Linda-Maries dotter och även hon själv blev sjuka och Bettan föreslog nästa onsdag istället. Ok sa jag. Igår skulle en tjej komma och prova mina skor jag lagt ut till försäljning, men hon fick förhinder. Och nu magsjuka och traktorkrock samt vår fina skitbil förstörde inte bara dagens tjejträff utan även resten av helgen. En olycka kommer sällan ensam säger man va? Virus, go away!

Men jag är nöjd med veckan ändå, för man ska väl vara tacksam för allt gott man trots allt får?! En halvdålig massage i måndags, en kinkig Leon på babysimmet igår och en riktigt blåsig promenad idag. Blir det en god lördag med lagom dos godis och gott vin så ska jag inte vara bitter.



Okej, Matilda och Tintin kom ju faktiskt på Leons halvårsdag.. det finns alltid undantag.

FUCK!!

Efter en halvbra natt med Leon får jag ett mess från Anneli, en av tjejerna jag skulle träffa i Stockholm idag, att hon är magsjuk. Fan va synd, då kommer inte hon. Sen ringer Andreas och avråder mig från att åka då bilens fläkt/AC är opålitlig, funkar funkar inte, i kombination med snövädret som råder. Jag tänker att fan jag åker ändå, får köra extra försiktigt bara. Samtidigt fylls min hjärna av obehagliga tankar om vad som kan hända Leon om jag får imma på rutan och inte ser nåt. Jag VILL verkligen åka och jag SKA åka. Den här dejten med tjejerna är ju bestämd sen länge och alla är lika peppade att ses, det var ju ett antal år sen. Jag packar det sista, klär på Leon och mig själv och ska precis ut genom ytterdörren då nästa mess plingar i mobilen. Carros bil har blivit påkörd av en traktor och är okörbar. Vad i h-vete är detta?? Jag blir rent av ledsen. Har sett fram emot den här helgen länge. Skulle träffa Ewas lilla bebis också, samt Tessan, Lukas och Karin. Men nehej det är väl inte meningen att jag ska åka. Bestämmer mig för att ta en promenad med Leon för att få ur mig min besvikelse och jag var ju ändå på väg ut. Testar bilens AC för skojs skull och den jäveln funkar!! När jag för en gångs skull inte vill att den ska funka så gör den det. Dilemma. Ska jag åka ändå?? Funderar i tio minuter och kommer fram till att jag stannar hemma. Fläkten kan ju lägga av när som helst och jag har fått för många tecken som råder mig att stanna hemma. Det kommer fler tillfällen.. men jag är fortfarande sur på situationen. Skit!

Packa packa packa. Choklad choklad choklad.

Jag måste packa ikväll för imorgon vid 9.30 åker vi till Stockholm. Sitter i soffan och har ingen som helst lust att packa. Det enda jag kan tänka på är choklad! Jag är chokladsugen chokladsugen! Jag vill inte packa, hatar att packa. Varför gör jag det? Tror det mest handlar om att jag är rädd att glömma nåt viktigt. Men hur viktigt kan det vara om man glömmer det? Det finns väl lösningar på allt. Det är ju inte så att jag ska utomlands och glömmer passet hemma. Jag kanske glömmer en deo eller en strumpa. Är det hela världen? Eller är det för att jag hellre vill äta choklad än att packa? Nej, nu packa så kanske jag glömmer chokladsuget.

VS

?

Ett halvt år..

har gått sen min lilla prins tittade ut mellan mina ben. Jag tyckte inte att det gick så fort i början som alla sa. När Leon blev fyra månader tänkte jag typ "han är bara fyra månader.. vaddå det går så fort??" Men nu är jag beredd att hålla med. Det har redan gått ett halvt år!! Men det är svårt att förstå att för sju månader sen var han inte med oss.. eller jo det var han ju.. men i mig, det var inte mycket jobb att ta hand om honom då. Sen det där att "det är ett heltidsjobb" och "kalla det mammaledig om du vill, men du kommer definitivt inte vara ledig". Larv, säger jag! Det är ett rent nöje att ta hand om mitt lilla hjärta. Det är inget jobb, det är mitt liv. Mitt liv som aldrig varit bättre. Jag älskar det!

Söta Tintin 10 månader, kom och grattade Leon på halvårsdagen

Hennes present var ett hångel som Leon glatt mottog

Leon har nu helammat klart och det är dags för hela måltider med mat och mindre tutte. Har bestämt att dra ner till två amningar per dag första månaden och sen en gång per dag tills han bli åtta månader. Häftigt tycker jag, att sluta amma. Men det kommer gå hur bra som helst. Leon äter ju allt jag ger honom. Idag fick han torsk- och majspuré till lunch och lite katrinplommon till efterrätt. Rätt ner i magen bara, slutt.




Imorgon är det återigen fredag och Leon och jag ska åka till Stockholm. Vi ska träffa tre av tjejerna jag jobbade med i Idre varav två (plus jag) har fått bebisar som vi ska klappa på :). Eller de kanske klappar på varann, vi vuxna gosar. Ja med bebisarna alltså. I alla fall så har jag inte träffat två av tjejerna på fem-sex år. Ska bli såååå roligt! Sen drar jag och Leon vidare till Lukas och Karin som nyss flyttat till Nacka. På lördag ska vi till Tessan på Lidingö, stanna till söndag morgon då vi gör ett stopp hos Ewa och Patrik på vägen hem. De har ju fått sin lilla Tyra nu, knappt två veckor sen. Gosigos.

En mycket efterlängtad helg med många trevliga möten. Jag berättar kanske mer efter trippen :)

Leon 6 månader

Leon blir 6 månader om två dagar och idag var vi på 6-månaderskontroll. Frisk, fungerande och välmående är han och numera mer tjock än lång, tidigare har det varit tvärtom :) Det tyder på god aptit, bra sömn och friskhet. Däremot är sömnen bara bra på nätterna.. vilket absolut inte är "bara", det är suveränt! Men på dagarna har han nästan slutat sova. Är inte det konstigt? En timme igår och en halvtimme idag. Det måste vara för lite. Jaja, han mår bra och det är huvudsaken.

Längd: 69cm
Vikt: 9080g

Nu blir det sitträning deluxe för i helgen ska vi till Stockholm och där finns varken babysitter eller gåstol. Risk för gnäll om han får ligga på golvet för mycket. Så rak i ryggen nu min skrutt!